Jag erkänner, den här veckan har varit riktigt tung. Allt har motarbetat mig på alla sätt och jag har exakt varje dag velat ställa mig bakom en buske och skrika tills luften tar slut. Att inte ha ett eget hem under två veckor var betydligt svårare än vad jag hade tänkt mig, och jag fick också en klar bild av vilka som fanns där och vilka som inte. Jag kan också tillägga att jag aldrig i hela mitt liv har bråkat och argumenterat med någon så mycket som jag har gjort denna vecka. Det var många gånger som jag började tvivla på mig själv och tappade greppet om vad som egentligen bråkades om, då bråket utvecklades till nya och invecklade intriger, och för att jag inte är en sån person som vanligtvis bråkar. Kan säga såhär, är riktigt kass på att vara oense med någon och försöka styrka mina åsikter.
Pengarna är också "knapp bei kasse" som man säger här i Tyskland, eftersom att jag inte har fått min lön än. Och för att få min lön så ska det förstås vara många och komplicerade steg, vilket gör mig äckligt frustrerad. Men, försöker hålla humöret uppe så gått det går.
Nya tag på måndag.

Igår flyttade jag äntligen in i nya (temporära) lägenheten i Neukölln och det var en otrolig lättnad att kunna sätta på en egen tvättmaskin, tvätta håret och ligga under nytvättade lakan och stirra hålögd upp i taket. Fint tak faktiskt.